Född
1839-04-13
i Bodsjö, Norrböle (Z).
Död
1927-01-02
i Bodsjö, Böle (Z).
1880 o 1900 ogift arbetare Böle
1890 ogift jordarbetare Böle
1927 ogift
Jonas Jönsson (allmänt kallad Jonas Jänssa) föddes den 13 april 1839 och var en yngre broder till Per Bodin. I kyrkboken står han som understödstagare, varmed menas att han gick mellan olika gårdar, där han fick mat och husrum för att han hjälpte till med diverse sysslor. Han var ett s k original, som många hade roligt åt, men i själva verket var han en mycket intelligent och språkkunnig man, som lärde franska och latin av sin äldre bror Per.
Jonas Jänssa gick för det mesta klädd i svart rock och knallhatt alla årstider. Ett tag var han postbärare mellan Börön, Berge och Böle. Från denna tid, omkring 1905, berättar min faster Katarina Hellström, som då gick i skolan bl a följande: "Jonas Jänssa rodde med båt från Börön till Berge. Det blåste full storm på sjön och ibland nästan försvann båten i vågorna. När han äntligen nådde stranden nedanför Berge alldeles genomsur upptäckte han, att han hade glömt sin spatserkäpp i Börön. (Han använde inte sin käpp för att stödja sig på utan hade den bara för att ha något i handen). Jonas Jänssa vände omgående, rodde till Börön i stormen för att hämta sin käpp och återvände så till Berge och sade att käppen inte skulle vänja sig att stanna borta" .
Jonas Jänssa gick ofta och trallade och sjöng egna visor. Han kunde långa dikter av Tegner, Fröding och Bellman utantill, ja, han var, som någon sade till mig, född ett sekel för tidigt här för att någon skulle förstå honom.
Han visste namnet på de flesta växter, även det latinska namnet. Bölesjöns fiskar hade han speciella namn på. T ex laken, som han kallade slyngel, aborren, som fick heta borst och mörten rödöga. En gång var det dans i Börön och Jonas Jänssa var där och bjöd upp med stor värdighet. Han bugade för Anna i Ol Svens och frågade: "Ska det vara med eller utan gester?" "Med gester", svarade hon och så bar det i väg i vild dans!
På Näset hade Jonas Jänssa odlat upp ett eget stycke åkermark, som följaktligen kallades Jonas Jänshägn. Själv kallade han den för "Jäschpen" , för det var här han fångade järpe och ekorre, som han lagade till och åt.
Jonas Jänssa var liksom sin bror Per Bodin. mycket mån om att tala perfekt svenska. Det kunde kanske på sin tid före falla lite underligt i Böle,där alla talade genuin jämtska.
Jonas Jänssa hade också alltid vanan att bjuda på snus, det ingick så att säga i hans hälsningsceremoni. Men det var snus för näsan och i lika mån avsedd för damer som för herrar.
1880 o 1900 ogift arbetare Böle
1890 ogift jordarbetare Böle
1927 ogift
Jonas Jönsson (allmänt kallad Jonas Jänssa) föddes den 13 april 1839 och var en yngre broder till Per Bodin. I kyrkboken står han som understödstagare, varmed menas att han gick mellan olika gårdar, där han fick mat och husrum för att han hjälpte till med diverse sysslor. Han var ett s k original, som många hade roligt åt, men i själva verket var han en mycket intelligent och språkkunnig man, som lärde franska och latin av sin äldre bror Per.
Jonas Jänssa gick för det mesta klädd i svart rock och knallhatt alla årstider. Ett tag var han postbärare mellan Börön, Berge och Böle. Från denna tid, omkring 1905, berättar min faster Katarina Hellström, som då gick i skolan bl a följande: "Jonas Jänssa rodde med båt från Börön till Berge. Det blåste full storm på sjön och ibland nästan försvann båten i vågorna. När han äntligen nådde stranden nedanför Berge alldeles genomsur upptäckte han, att han hade glömt sin spatserkäpp i Börön. (Han använde inte sin käpp för att stödja sig på utan hade den bara för att ha något i handen). Jonas Jänssa vände omgående, rodde till Börön i stormen för att hämta sin käpp och återvände så till Berge och sade att käppen inte skulle vänja sig att stanna borta" .
Jonas Jänssa gick ofta och trallade och sjöng egna visor. Han kunde långa dikter av Tegner, Fröding och Bellman utantill, ja, han var, som någon sade till mig, född ett sekel för tidigt här för att någon skulle förstå honom.
Han visste namnet på de flesta växter, även det latinska namnet. Bölesjöns fiskar hade han speciella namn på. T ex laken, som han kallade slyngel, aborren, som fick heta borst och mörten rödöga. En gång var det dans i Börön och Jonas Jänssa var där och bjöd upp med stor värdighet. Han bugade för Anna i Ol Svens och frågade: "Ska det vara med eller utan gester?" "Med gester", svarade hon och så bar det i väg i vild dans!
På Näset hade Jonas Jänssa odlat upp ett eget stycke åkermark, som följaktligen kallades Jonas Jänshägn. Själv kallade han den för "Jäschpen" , för det var här han fångade järpe och ekorre, som han lagade till och åt.
Jonas Jänssa var liksom sin bror Per Bodin. mycket mån om att tala perfekt svenska. Det kunde kanske på sin tid före falla lite underligt i Böle,där alla talade genuin jämtska.
Jonas Jänssa hade också alltid vanan att bjuda på snus, det ingick så att säga i hans hälsningsceremoni. Men det var snus för näsan och i lika mån avsedd för damer som för herrar.
