Torpare Norrböle Född 1792-12-05.
1792 tvilling

1839 gift torpare Norrböle
1838-47 gift, god torpare Norrböle
Jöns Persson.
Född 1792-12-05. Torpare Norrböle
F Per Persson.
Född 1754-04-18 i Bodsjö, Norrböle (Z). Död 1838-08-01 i Bodsjö, Norrböle (Z). Torpare Killnäset
FF Per Ersson.
Född 1723. Bonde Norrböle
FFF Erik Andersson.
Född 1693. Död 1758. Bonde Norrböle
 
 
FFM Brita Persdotter.
Född 1681.
 
 
FM Karin Persdotter.
Född 1721. Död 1799.
   
 
   
 
M Rachel Jönsdotter.
Född 1762-12-?? i Lockne (Z). Död 1840-11-02 i Bodsjö, Norrböle (Z).
     
 
   
 
     
 
   
 

Relationer och barn

Gift 1828.

Margreta Jonsdotter.
Född 1805-10-?? i Hackås (Z).
1839 34 år
1880 Änka (född Bodsjö anges, FB Bodsjö 1805 saknar Margreta), födorådstagerska Bodsjö, Böle hos Olof Jonsson f1826

Petter Per Bodin.
Född 1830-08-19 i Bodsjö, Norrböle (Z). Död 1907-01-03 i Bodsjö, Böle (Z).
1846-7 studerande Norrböle
1845 flyttar till Brunflo HFB 1838-47 s101
1877 gift skollärare Böle
1880 skollärare f. d. Böle med 5 barn
1890 gift jordtorpare Böle med 3 barn
1900 gift f. folkskollärare, odelstorpare Böle m sonen Halvar
1907 gift 1859


Per Bodin föddes 1830 på gården Näset i Böle. Föräldrarna var Jöns Persson på Näset och dennes hustru Märit. Själv var Per Bodin gift med Katarina Halvardsdotter. Bodin läste till präst och hade enligt uppgift bara någon tentamen kvar då han kom i onåd hos censorerna och avbröt sina studier och åkte hem till Böle. Han fick senare en lärartjänst i Funäsdalen, dit han gick till fots. Bodin var känd för sitt häftiga humör och det var väl därför han avbröt sin lärarbana för att återvända till Böle och överta föräldragården. Men han hade andra intressen varför han lät slumpa bort sin skogsmark på cirka 400 hektar. För 1.500 kronor och en säck kaffe avyttrade han sin skog! Det berättas att Bodin innan köpet varnade skogsköparna med orden: "Se er noga för nu, för det finns många ihåliga träd här". Någon affärsman var han alltså inte och inte heller någon duktig bonde. Men språk behärskade han bättre än de flesta . Han både talade och skrev franska, grekiska och latin. Det berättas att han en gång gick upp till dåvarande läroverket och fick rektorns löfte att bevista en lektion i franska. När han stegade in i sina nötta skinnbyxor gjorde eleverna narr av honom och någon sade på knagglig franska: "Vad ska den här bondlurken här att göra?" Varpå Per Bodin på perfekt franska förklarade sina avsikter och det blev knäpptyst bland eleverna. Bodin var också känd för sin fina skrivstil. Hans pränt finns att beskåda i många hem i Böle med omnejd där han var flitigt anlitad som skrivare. Han gjorde bl a bouppteckning efter min farfarsfar, Olof Olofsson år 1895. Bodins sonsonson Jan-Erik Bodin, som idag är ägare till fastigheten på Näset, har många handskrivna handlingar bevarade efter sin anfader. Per Bodin dog i Böle den 3 januari 1907, hans hustru den 5 september 1922

Jonas Jönsson.
Född 1839-04-13 i Bodsjö, Norrböle (Z). Död 1927-01-02 i Bodsjö, Böle (Z).
1880 o 1900 ogift arbetare Böle
1890 ogift jordarbetare Böle
1927 ogift


Jonas Jönsson (allmänt kallad Jonas Jänssa) föddes den 13 april 1839 och var en yngre broder till Per Bodin. I kyrkboken står han som understödstagare, varmed menas att han gick mellan olika gårdar, där han fick mat och husrum för att han hjälpte till med diverse sysslor. Han var ett s k original, som många hade roligt åt, men i själva verket var han en mycket intelligent och språkkunnig man, som lärde franska och latin av sin äldre bror Per.
Jonas Jänssa gick för det mesta klädd i svart rock och knallhatt alla årstider. Ett tag var han postbärare mellan Börön, Berge och Böle. Från denna tid, omkring 1905, berättar min faster Katarina Hellström, som då gick i skolan bl a följande: "Jonas Jänssa rodde med båt från Börön till Berge. Det blåste full storm på sjön och ibland nästan försvann båten i vågorna. När han äntligen nådde stranden nedanför Berge alldeles genomsur upptäckte han, att han hade glömt sin spatserkäpp i Börön. (Han använde inte sin käpp för att stödja sig på utan hade den bara för att ha något i handen). Jonas Jänssa vände omgående, rodde till Börön i stormen för att hämta sin käpp och återvände så till Berge och sade att käppen inte skulle vänja sig att stanna borta" .
Jonas Jänssa gick ofta och trallade och sjöng egna visor. Han kunde långa dikter av Tegner, Fröding och Bellman utantill, ja, han var, som någon sade till mig, född ett sekel för tidigt här för att någon skulle förstå honom.
Han visste namnet på de flesta växter, även det latinska namnet. Bölesjöns fiskar hade han speciella namn på. T ex laken, som han kallade slyngel, aborren, som fick heta borst och mörten rödöga. En gång var det dans i Börön och Jonas Jänssa var där och bjöd upp med stor värdighet. Han bugade för Anna i Ol Svens och frågade: "Ska det vara med eller utan gester?" "Med gester", svarade hon och så bar det i väg i vild dans!
På Näset hade Jonas Jänssa odlat upp ett eget stycke åkermark, som följaktligen kallades Jonas Jänshägn. Själv kallade han den för "Jäschpen" , för det var här han fångade järpe och ekorre, som han lagade till och åt.
Jonas Jänssa var liksom sin bror Per Bodin. mycket mån om att tala perfekt svenska. Det kunde kanske på sin tid före falla lite underligt i Böle,där alla talade genuin jämtska.
Jonas Jänssa hade också alltid vanan att bjuda på snus, det ingick så att säga i hans hälsningsceremoni. Men det var snus för näsan och i lika mån avsedd för damer som för herrar.

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister