Född
1916-04-03
i Bodsjö, Finnäs (Z).
Död
2007-12-15
i Sundsvall (Y).
1940 hemmason, skogsarbeare hos Tore Jansson i Hunge
1950 gift skogsarbetare Kroknäs 1:15 i Haverö
1960 dito
1970 o 1980 gift Skön, Sundsvall
1975 driftsarbetare Sundsvall
2007 gift 1944
Från:
Förlag: Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2008. Författare: Marianne Strandin, Jämtlands läns museum
"Nöjespalatset i skogen"
"Vi har här valt att studera 1900-talet med utgångspunkt i Granparken, en dansbana från 1930-talet i byn Finnäs. Belägen i den skogrika östra delen av Jämtlands län, ungefär fem mil sydost om Östersund. Vi har velat använda dansbanan som representant för det moderna. Människors många minnen från 1900-talet är förknippade med nöje och dans, bio. Stadens nöjen och nöjespalats har beskrivits tidigare. Men hur såg det ut på landsbygden? Hur såg det egentligen ut när man skulle på dans i Jämtland på 1940-talet? Vilken musik spelades, vilka danser var populära? Hur bjöd man upp? Här har vi fokuserat på det vanliga, det icke spektakulära. Vi har specialstuderat ett nöjespalats i skogen, en dansrotunda med faluröd panel och vita knutar. Var det så här funktionalismen på landsbygden tog form? De moderna materialen, sågat virke, väggarna isolerade med sågspån, papptak. Berättelsen om Granparken är inte en heltäckande beskrivning av nöjeslivet i en skogsby under 1900- talets första hälft. Den baserar sig i hög utsträckning på en intervju med Fabian Nordensson. Han föddes 1916 och var en av de drivande i arbetet med dansbanans tillkomst och drift under åren fram till 1944, med avbrott på 1,5 år då han arbetade i Härjedalen. 1944 flyttade Fabian Nordensson från Finnäs och var därefter endast sällan tillbaka på besök." Skogsarbetare, driftsarbetare
1975 driftsarbetare Sundsvall
2007 gift 1944
Från:
Förlag: Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2008. Författare: Marianne Strandin, Jämtlands läns museum
"Nöjespalatset i skogen"
"Vi har här valt att studera 1900-talet med utgångspunkt i Granparken, en dansbana från 1930-talet i byn Finnäs. Belägen i den skogrika östra delen av Jämtlands län, ungefär fem mil sydost om Östersund. Vi har velat använda dansbanan som representant för det moderna. Människors många minnen från 1900-talet är förknippade med nöje och dans, bio. Stadens nöjen och nöjespalats har beskrivits tidigare. Men hur såg det ut på landsbygden? Hur såg det egentligen ut när man skulle på dans i Jämtland på 1940-talet? Vilken musik spelades, vilka danser var populära? Hur bjöd man upp? Här har vi fokuserat på det vanliga, det icke spektakulära. Vi har specialstuderat ett nöjespalats i skogen, en dansrotunda med faluröd panel och vita knutar. Var det så här funktionalismen på landsbygden tog form? De moderna materialen, sågat virke, väggarna isolerade med sågspån, papptak. Berättelsen om Granparken är inte en heltäckande beskrivning av nöjeslivet i en skogsby under 1900- talets första hälft. Den baserar sig i hög utsträckning på en intervju med Fabian Nordensson. Han föddes 1916 och var en av de drivande i arbetet med dansbanans tillkomst och drift under åren fram till 1944, med avbrott på 1,5 år då han arbetade i Härjedalen. 1944 flyttade Fabian Nordensson från Finnäs och var därefter endast sällan tillbaka på besök." Skogsarbetare, driftsarbetare
