Småskolelärarinna, spelman
Född
1906-02-11
i Bodsjö, Finnäs (Z).
Död
1990-09-23
i Bodsjö, Finnäs (Z).
1990 ogift¥
Förberedelserna till buföringen Det var mycket som skulle förberedas på en gård före buföringen. Tunnbröd skulle bakas för att täcka sommarbehovet, tätmjölk sättas i många kärl för att de hemmavarande skulle ha till "grötvete" eller "brödsull". Färsk mjölk vankades inte var dag. Svagdricka bryggdes i en stor tunna för att ersätta den separerade mjölken, som var den gängse bordsdrycken. (Ett par gubbar, som hjälpt till med slåttern, kom i julhelgen och ville få av sommardrickan, ifall det fanns något kvar. Intet ont anande lät mormor hämta upp en kruka. Men det var ett par knälösa gubbar, som glada i hågen lämnade gården, när törsten var släckt.) Fåren klipptes och märktes innan de släpptes på skogen och hämtades först på senhösten. Vinterladugården skurades så ren att en del, som inte hade sommarstuga på gården, bodde där över sommaren. I vinterbostaden blev det sedan storrengöring och man flyttade ofta ut och låg i något uthus. Från en del gårdar flyttade hela familjen till bodarna. Men fanns det någon åldring hemma måste ju han eller hon ha tillsyn. På männens lott kom att bära hem "Gagnet". Det var ost, smör och messmör. Ost och messmör lagrades i jordkällaren, smöret, som inte förbrukades, såldes. Från ungefär åtta dagar före midsommar och tre veckor framåt tills slåttern började varade försommarvistelsen i bodarna, "huvuln" kallad. Tiden efter slåttern kunde bli upptill fem veckor. Elina Larsson i Bodsjöboken 1978
1990 ogift¥
Förberedelserna till buföringen Det var mycket som skulle förberedas på en gård före buföringen. Tunnbröd skulle bakas för att täcka sommarbehovet, tätmjölk sättas i många kärl för att de hemmavarande skulle ha till "grötvete" eller "brödsull". Färsk mjölk vankades inte var dag. Svagdricka bryggdes i en stor tunna för att ersätta den separerade mjölken, som var den gängse bordsdrycken. (Ett par gubbar, som hjälpt till med slåttern, kom i julhelgen och ville få av sommardrickan, ifall det fanns något kvar. Intet ont anande lät mormor hämta upp en kruka. Men det var ett par knälösa gubbar, som glada i hågen lämnade gården, när törsten var släckt.) Fåren klipptes och märktes innan de släpptes på skogen och hämtades först på senhösten. Vinterladugården skurades så ren att en del, som inte hade sommarstuga på gården, bodde där över sommaren. I vinterbostaden blev det sedan storrengöring och man flyttade ofta ut och låg i något uthus. Från en del gårdar flyttade hela familjen till bodarna. Men fanns det någon åldring hemma måste ju han eller hon ha tillsyn. På männens lott kom att bära hem "Gagnet". Det var ost, smör och messmör. Ost och messmör lagrades i jordkällaren, smöret, som inte förbrukades, såldes. Från ungefär åtta dagar före midsommar och tre veckor framåt tills slåttern började varade försommarvistelsen i bodarna, "huvuln" kallad. Tiden efter slåttern kunde bli upptill fem veckor. Elina Larsson i Bodsjöboken 1978
