Född 1687.
Död 1765.
Karin Göransdotter.
Född 1687. Död 1765.
       
 
   
 
     
 
   
 
       
 
   
 
     
 
   
 

Relationer och barn

Gift 1717.

Nils Aronsson.
Född 1689 i Bodsjö, Forsa (Z).
Död 1762.

1500 och 1600-talen - de första källmaterialen 1565 finns Forsagården åter med i skattelängden och från 1566 finns en ny ägare dokumenterad vid namn Faste. Vid denna tid fanns det stora arealer "herrelöst" land och markförvärvet lär ha skett så att åbon fick ensamrätt till så stort område som hans rop en däven dag vid sommarsolståndet kunde höras, åt alla håll från boplatsen (Persson 1931). Gården nämns 1617 i ett annat sammanhang. Under kalmarkriget 1611-1613 pågick det i Jämtland, som då lydde under Danmark, den så kallade Baltzarfejden. Baltzar Bäck var en svensk härförare som lyckades erövra Jämtland och tvingade de jämtska bönderna att svära den svenske konungen Karl IX sin trohet (eller mista huvudet). Innan kriget var slut så hade Danmark återvunnit Jämtland och det stod nu bönderna dyrt att de svurit eden. De fick dryga böter och i domsprotokollet över förrädarna finns Peder Fastesson, ägare till Forsagården (Persson 1931). Han fick betala främst kontanter men även mjöl, vilket tyder på att gården redan då hade en kvarn (Lundgren 2001). 1688 tillträdde Aronsson-släkten Forsagården och de skulle komma att inneha den i drygt tvåhundra år.
/Arbete i skogshistoria av Henrik Wikström vt 2001 "Forsa-Gården en lång historia"

Göran Nilsson.
Född 1718 i Bodsjö, Forsa (Z).

Aron Nilsson.
Född 1720 i Bodsjö, Forsa (Z).

1700-talet - Forsagården växer i betydelse Under 1700-talet ökade gårdens välstånd och det var kanske framför allt Aron Nilsson med hustrun Ingeborg (ägare 1746-1784) som inledde gårdens storhetstid. Detta framgår vid en jämförelse mellan deras och tidigare ägares tillgångar. Paret skänkte också dyrbara gåvor till Bodsjö kyrka, däribland en silverkalk och ett rött sidentyg (Nilsson-Tanner 1975). Odlingsarealen utökades kontinuerligt och nya byggnader tillkom. I en resedagbok från 1775 anges att det då fanns två sågar och en skatte-mjölkvarn i Forsa (HUlphers 1775). Huvudnäringen kan troligen sägas för gården, likväl som för socknen i övrigt, under lång tid ha varit jakt och fiske tills odlingen av grödor och kreatursskötseln blev allt viktigare (Persson 1931). De huvudsakliga grödorna som odlades i Forsa var hö till kreaturen, korn och potatis.Det framkommer inte av några uppgifter om gården har idkat någon form av handel, men möjligen har viss avsalu förekommit av kreatur, ladugårdsprodukter eller jaktbyte som exempelvis fågel och skinn. 1770 inleddes avvittringen av Forsagården. De gamla rågångsmarkeringarna godtogs med få undantag och gårdens totala areal uppmättes till 1478 ha fördelat på 214 ha vatten, 20 ha inägor, 15 ha myr, 800 ha berg samt 429 ha skog. Med berg menades här inte dagens bergimpediment utan enbart brantare terräng (Lundgren 2001).
/Arbete i skogshistoria av Henrik Wikström vt 2001 "Forsa-Gården en lång historia"
¥
1775 ca gift bonde Forssa med 5 söner och 2 döttrar
1780 ca gift Forssa med alla barn utom Göran
1782 ca gift bonde Forssa med sönerna Nils, Knut, Aron, Jöns och dottern Karin
1787 ca gift bonde Forsa med sönerna Nils och Jöns och dottern Karin

Karin Nilsdotter.
Född 1722.

Olof Nilsson.
Född 1726 i Bodsjö, Forsa (Z).

Per Nilsson.
Född 1727 i Bodsjö, Forsa (Z).

1759 utflyttad från Forsa

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister