Relationer och barn
|
Gift
1717.
Nils Aronsson.
Född
1689
i Bodsjö, Forsa (Z).
Död
1762.
1500 och 1600-talen - de första källmaterialen
1565 finns Forsagården åter med i skattelängden och från 1566 finns en ny ägare
dokumenterad vid namn Faste. Vid denna tid fanns det stora arealer "herrelöst" land och
markförvärvet lär ha skett så att åbon fick ensamrätt till så stort område som hans rop en
däven dag vid sommarsolståndet kunde höras, åt alla håll från boplatsen (Persson 1931).
Gården nämns 1617 i ett annat sammanhang. Under kalmarkriget 1611-1613 pågick
det i Jämtland, som då lydde under Danmark, den så kallade Baltzarfejden. Baltzar Bäck
var en svensk härförare som lyckades erövra Jämtland och tvingade de jämtska bönderna
att svära den svenske konungen Karl IX sin trohet (eller mista huvudet). Innan kriget var
slut så hade Danmark återvunnit Jämtland och det stod nu bönderna dyrt att de svurit
eden. De fick dryga böter och i domsprotokollet över förrädarna finns Peder Fastesson,
ägare till Forsagården (Persson 1931). Han fick betala främst kontanter men även mjöl,
vilket tyder på att gården redan då hade en kvarn (Lundgren 2001). 1688 tillträdde
Aronsson-släkten Forsagården och de skulle komma att inneha den i drygt tvåhundra år.
/Arbete i skogshistoria av Henrik Wikström vt 2001 "Forsa-Gården en lång historia"
|
|
Göran Nilsson.
Född
1718
i Bodsjö, Forsa (Z).
Aron Nilsson.
Född
1720
i Bodsjö, Forsa (Z).
1700-talet - Forsagården växer i betydelse
Under 1700-talet ökade gårdens välstånd och det var kanske framför allt Aron Nilsson
med hustrun Ingeborg (ägare 1746-1784) som inledde gårdens storhetstid. Detta framgår
vid en jämförelse mellan deras och tidigare ägares tillgångar. Paret skänkte också dyrbara
gåvor till Bodsjö kyrka, däribland en silverkalk och ett rött sidentyg (Nilsson-Tanner
1975). Odlingsarealen utökades kontinuerligt och nya byggnader tillkom. I en resedagbok
från 1775 anges att det då fanns två sågar och en skatte-mjölkvarn i Forsa (HUlphers
1775).
Huvudnäringen kan troligen sägas för gården, likväl som för socknen i övrigt, under
lång tid ha varit jakt och fiske tills odlingen av grödor och kreatursskötseln blev allt
viktigare (Persson 1931). De huvudsakliga grödorna som odlades i Forsa var hö till
kreaturen, korn och potatis.Det framkommer inte av några uppgifter om gården har idkat
någon form av handel, men möjligen har viss avsalu förekommit av kreatur,
ladugårdsprodukter eller jaktbyte som exempelvis fågel och skinn.
1770 inleddes avvittringen av Forsagården. De gamla rågångsmarkeringarna godtogs
med få undantag och gårdens totala areal uppmättes till 1478 ha fördelat på 214 ha
vatten,
20 ha inägor, 15 ha myr, 800 ha berg samt 429 ha skog. Med berg menades här inte
dagens bergimpediment utan enbart brantare terräng (Lundgren 2001).
/Arbete i skogshistoria av Henrik Wikström vt 2001 "Forsa-Gården en lång historia"
¥
1775 ca gift bonde Forssa med 5 söner och 2 döttrar
1780 ca gift Forssa med alla barn utom Göran
1782 ca gift bonde Forssa med sönerna Nils, Knut, Aron, Jöns och dottern Karin
1787 ca gift bonde Forsa med sönerna Nils och Jöns och dottern Karin
Karin Nilsdotter.
Född
1722.
Olof Nilsson.
Född
1726
i Bodsjö, Forsa (Z).
Per Nilsson.
Född
1727
i Bodsjö, Forsa (Z).
1759 utflyttad från Forsa