Anders Pettersson.
Född
1865-07-18
i Bodsjö, Kälen (Z).
Död
1952-11-30
i Bodsjö, Hunge (Z).
Arbetare, torpare
|
F
Peter Olofsson.
Född
1810-06-02
i Bodsjö, Kälen (Z).
Bonde Kälen
|
FF
Olof Andersson.
Född
1772-03-05.
Bonde Kälen
|
FFF
Anders Olofsson.
Född
1743.
Bonde Kälen
|
FFFF
Olof Tomasson.
Född
1711
i Bodsjö (Z).
Död
1776
i Bodsjö (Z).
Bonde Kjälen
|
FFFM
Karin Jonsdotter.
Född
1703.
Död
1799-11-25
i Bodsjö, Kälen (Z).
|
FFM
Karin Jonsdotter.
Född
1744.
|
FFMF
Jon Olsson.
Född
1703-12-12
i Bodsjö, Sidsjö (Z).
Bonde Sidsjö
|
|
FM
Gertrud Persdotter.
Född
1776-08-20.
|
|
|
|
|
|
|
M
Helena Persdotter.
Född
1827-03-20
i Bräcke, Grönviken (Z).
|
MF
Pehr Jonsson.
Född
1771
i Bräcke (Z).
Bonde Grönviken
|
MFF
Jonas Persson.
Född
1743.
Död
1818-07-05
i Bräcke, Grönviken (Z).
|
MFFF
Per Persson Sjöberg.
Född
1702-12-28
i Bräcke, Grönviken (Z).
Död
1785-05-11
i Bräcke, Grönviken (Z).
Bonde, nämndeman Grönviken
|
MFFM
Rakel Kristensdotter.
Död
1773
i Bräcke, Grönviken (Z).
|
MFM
Ingrid Olofsdotter.
Född
1744
i Bodsjö, Kälen (Z).
Död
1822-03-01
i Bräcke, Grönviken (Z).
|
MFMF
Olof Tomasson.
Född
1711
i Bodsjö (Z).
Död
1776
i Bodsjö (Z).
Bonde Kjälen
|
MFMM
Karin Jonsdotter.
Född
1703.
Död
1799-11-25
i Bodsjö, Kälen (Z).
|
MM
Märta Helena Pettersdotter Persdotter.
Född
1792-06-26
i Bräcke, Stugusjön (Z).
Död
1831.
|
MMF
Per Olofsson Gröndal.
Född
1750-04..
i Bräcke, Stugusjö (Z).
Död
1797-07-09
i Bräcke, Stugusjö (Z).
|
MMFF
Olof Persson Gröndal.
Född
1713.
Död
1800-11-13
i Bräcke, Stugusjö (Z).
Furir
|
MMFM
Magdalena Gröndal.
Född
1713.
Död
1782-02-26
i Bräcke, Stugusjö (Z).
|
MMM
Gölin Andersdotter.
Född
1757-10-24
i Revsund, Övsjö (Z).
Död
1819-10-03
i Bodsjö, Sidsjö (Z).
|
MMMF
Anders Didriksson Springfeldt.
Född
1721-09-27
i Sundsjö, Sörviken (Z).
Död
1803-01-27
i Bräcke, Bröckling (Z).
Dragon, torpare, trumslagare Övsjö
|
MMMM
Brita Eriksdotter.
Född
1725-04..
i Bräcke, Bröckling (Z).
Död
1805-10-01
i Bräcke, Bröckling (Z).
|
Relationer och barn
Före äktenskapet.
Ida Juliana Persdotter.
Född
1873-05-11
i Bodsjö (Z).
Död
1955-04-06
i Bodsjö, Hunge (Z).
1895 ogift arbetskvinna Gullboviken
1955 änka Bodsjö, Hunge 2:9
|
|
Ada Katrina Andersson.
Född
1895-08-18
i Hällesjö (Z).
Död
1985-09-18
i Bodsjö, Smååkran (Z).
1913 odelstorpardotter
1970 bor ensam i Smååkran
1975 änka Smååkran 2467
1985 änka 1954
Petter Andersson.
Född
1895-02-01
i Bodsjö (Z).
Död
1928-01-02
i Bräcke, Bensjö (Z).
1928 ogift
Gift.
Ida Juliana Persdotter.
Född
1873-05-11
i Bodsjö (Z).
Död
1955-04-06
i Bodsjö, Hunge (Z).
1895 ogift arbetskvinna Gullboviken
1955 änka Bodsjö, Hunge 2:9
|
|
Per Andersson.
Född
1899-06-15
i Bodsjö, Kälen (Z).
Död
1967-01-07
i Bodsjö, Hunge (Z).
1940 skogsarbetare Hunge 2:9
1950 dito
1967 ogift Hunge 2:9
Per Andersson var en märklig man, en som avvek helt från det mansideal
som formats av det hårda livet i de norrländska skogslänen. En
man som inte hatade någon, en man utan fiender.
Han gick i skola i Hunge och Våle. Hans första lärare var en annan
avvikare, nämligen den radikala och idealistiska Ester Lindholm . Denna
utmärkta pedagog hade något patetiskt och drömmande över sig. Hennes
till synes orealistiska ideer väckte löje, men hon var dock långt före sin
tid och kanske betydde det något för Per att ha en lärare med den mänskliga
och idealistiska inriktning som hon hade. Gunnar Malmström har
förresten skrivit en fin artikel om henne i Bodsjöboken 1976.
Det som drev Per framåt var en omättlig kunskapstörst. Då andra pojkar
var aggressiva och fick smaka på käppen, sprang efter flickor, slogs
och sedermera kappades om största antalet timmerstockar eller res pr
dag. Ja då gick Per och drömde, studerade djurens och växternas liv och
tänkte på hur vår planet egentligen fungerade.
Sedan, då hans jämnåriga gifte sig, bildade familj och fastnade i ett socialt
mönster med tusen olika plikter, fortsatte Per sitt liv som hemmason,
arbetade i jorden och skogen och lät sina tankar sväva ut i allt vidare
cirklar.
Per gjorde förresten ett kort mellanspel i en högre skola, men han hade
för svårt att anpassa sig i grupp där man måste anamma det man lärde
sig och fö lj a en noggrant utstakad läroplan. Han levde inte i en tid då det
var inne att diskutera och ifrågasätta i skolan.
Man fär nog jämfö ra honom med phytagoreerna som under den lynnige
Phytagoras, vid sidan om samhällssystemet, diskuterade avancerad
matematik som först lå ngt efter deras egen tid skulle omsättas i praktiken.
Einstein var förresten också en besvärlig fritänkare som ironiskt
nog fick be tyget C i matematik.
Per hade också sina lärljungar , exempe lvis systersonen Rune , jag
sjä lv och min tvillingbror Jon as som var hans kusin barn. Han uppmun-
trade vårt redan vaknade intresse för vetenskap, fysik och matematik. Vi
tjusa des av de fysikaliska lagarna och kände respekt för matematiken och
de geometriska begrepp som gav ordning åt vår tredimensionella värld.
Per fö rde oss in i den ve rkligt sto rslagna rymdgeometrin , den som har
med astronomi att göra. Det var hans specialintresse, säkerligen därför
att det i så hög grad appelerade till fantasin och att det tillät tanken a tt flyga
långt, långt bort.
Han gav oss pojkar en hisnande inblick i universums mysterier och något
sorts begrepp om de astronomiska dimensionerna. Han gav oss nya,
nästan ofattbara mått som bågsekunder och ljusår till hjä lp, och vår fantasi
förde oss långt in i galaxernas och spiralnebulosornas vä rld. Per
kunde få oss, vars minsta bekymmer var tid. att fundera över en sådan
sak sam varför dagarnas längd inte ändras symmetriskt kring sommarsolståndet.
Alltnog, samtalen med Per vidgade våra vye r. Vi smakade på tanken
att lju se t från stjärnhoparna trots en hastighet av 300.000 km i sekunden
hade hållit på i tusentals år för att nä fram till oss och vi försö kte fatta de
avstånd som uttrycktes i toppvinkeln på en ytle rligt spe tsig triangel med
jordomloppsbanans diameter som bas. För Per och hans ' Iärljungar var
namn som Sirius. Andromeda och Bete lgese ingalunda okända.
Per hade avance rade åsikter då det gällde politik och samhälle. Han
kanske inte tog lika aktiv del som andra i tra kten då det gällde utformningen
av det nya, fr ia och ansvarstagande samhället, men han var idé
mässigt före sin tid. Det nya, ännu oprövat och under debatt , attraherade
honom.
En gång tog han mig med på upptäcktsfärd i skogen. Ser Du något
specie llt? frågade han. Nej , allt såg enformigt och i'imnt ut. Det var just
de t! Träden stod i raka led, parallellt likaväl som diago nalt , alla lika stora.
Pe r hade många år tidigare plante rat skog, egna plantor förstås, acklimatiserade
i Bodsjö-miljö. Ett tidigt problem var ju alla tusentals plantor
som fö rdes in från andra håll , exempelvis från Tyskland där andra livsvillkor
rådde.
Per a nsåg att både skogsbolag och e nskilda skogsägare över-avverkade
och a nsåg sig kun na bevisa att en fö rstå ndig gallrings-avverkning och
sparande av frö-t räd sett över e tt lå ngt ti dsperspektiv sk ulle ge mycket
högre avkastning. Han sk ulle kanske inte ha mo tsatt sig kalhuggning av
" ratskog" där man s. a.s. måste börja från början för att få stil på skogen ,
me n han skulle ha våndats av att se de kalhyggen som nu breder ut sig i
vår hembygd. Den enkla formeln 2 % kalhuggning varje å r, alltså på varje
plats ny jämnstor skog vart 50-e år skulle inte ha impo nerat på honom.
Han begrep också tidigt de ekologiska ingreppens betydelse och förstod
liksom många andra skogsmän vådan av e nsidighet och störningar i
biotopen. Skogarnas folk levde j u i ett med nature n.
Så en annan sak innan vi kommer in på Pers stora insa ts som hembygdsskildrare,
nämligen hans sociala liv. Han kunde umgås med vcm
som he lst. Han såg alla människor likvärdiga. Klass killnade r, i den mån
sådana fa nns, hrydde han sig inte om. Ålde r, kö n, social stä llnin g eller
härkomst spe lade ingen roll. Det var bara en sak som räkn ades: In tresse
för någo rlunda sak ligt disk utera nde och hi storieberätta ndc. Det måste
finnas e ngagemang och åsikter. Artigt utväxlande av re pliker och taktiska
utta la nden från e n he lgarderad position var inge nting fö r Per. Han var
spontan och e ngagerad och hade samtalsämnen som räckte natten lång
om bara lyss narna o rkade eller hade tid att hö ra på.
I-Ian va r ofta hos oss på " koppra". Han och pappa (se fotografie t) var
ju kusine r. Jag minns hans alldeles specie lla sk ratt , hur han lyfte oss småpojk
a r upp i luften och hur han med några streck ritade en nicka mcd håret
fl yga nde i vinden jagad av ett rasande le jo n. Julk o rten ritade han sjä lv
och stoppade in i egen hiindigt tillvikta kuvert igenklistrade med gröt och
försedda med i hast ditritade frimärk e n. 66
Pe r va r en särli ng , fri från ondska. full av ideer och - som sagt - pratsam.
Mot detta fanns emc lle rtid en bo t. Om man började berätta "stygghistorier"
reste han sig och gick.
På grund av sina kunskaper och lättheten att få kontakt med fo lk kom
Per så småningom i förbindelse med fo lkli vsfo rskare och språ kspecialiste
r vid museer och universite t. Han blev vad man kallar en uppteckn are
men inte vilken uppteck nare som hels t. Han brevväxlade med professorer
i Sverige och Tyskland och besva rade fo rskarnas frågeformulär
med hundratals sidor text.
Den samling dokument som Per lämnat efter sig är helt unik. En de l av
mate riale t har använts som bitar i forskarnas stora Sverige-pussel och en
del har vä l bidragit till att sätta litet färg på avhandlingar och utredningar.
Då minnet av denna goda människa och säll synt levande personlighet
har slocknat kommer ändå detta av hun d rat als uppteckningar och bilde r
bestående epos över hembygden att bestå.
/Per Ersson f1926 i Bodsjö