Ansedel Per Andersson

1899-1967

Född 1899-06-15 i Bodsjö, Kälen (Z). [1]
Död 1967-01-07 i Bodsjö, Hunge (Z). [2]
Per   Andersson 1899-1967

Per   Andersson 1899-1967

Per Andersson.
Född 1899-06-15 i Bodsjö, Kälen (Z). [1]
Död 1967-01-07 i Bodsjö, Hunge (Z). [2]

f Anders Pettersson.
Född 1865-07-18 i Bodsjö, Kälen (Z). [3]
Död 1952-11-30 i Bodsjö, Hunge (Z). [2]
Arbetare, torpare.


ff Peter Olofsson.
Född 1810-06-02 i Bodsjö, Kälen (Z). [4]

Bonde Kälen.


fff Olof Andersson.
Född 1772-03-05. [5]

Bonde Kälen.


ffff Anders Olofsson.
Född 1743. [6]

Bonde Kälen.


fffm Karin Jonsdotter.
Född 1744. [7]



ffm Gertrud Persdotter.
Född 1776-08-20.


 
 

fm Helena Persdotter.
Född 1827-03-20 i Bräcke, Grönviken (Z). [8]



fmf Pehr Jonsson.
Född 1771 i Bräcke (Z). [9]

Bonde Grönviken.


fmff Jonas Persson.
Född 1743. [9]
Död 1818-07-05 i Bräcke, Grönviken (Z). [10]


fmfm Ingrid Olofsdotter.
Född 1744 i Bodsjö, Kälen (Z). [11]
Död 1822-03-01 i Bräcke, Grönviken (Z). [12]


fmm Märta Helena Pettersdotter Persdotter.
Född 1792-06-26 i Bräcke, Stugusjön (Z). [13]
Död 1831.


fmmf Per Olofsson Gröndal.
Född 1750-04-.. i Bräcke, Stugusjö (Z). [9]
Död 1797-07-09 i Bräcke, Stugusjö (Z). [9]


fmmm Gölin Andersdotter.
Född 1757-10-24 i Revsund, Övsjö (Z). [14]
Död 1819-10-03 i Bodsjö, Sidsjö (Z). [15]


m Ida Juliana Persdotter.
Född 1873-05-11 i Bodsjö (Z). [16]
Död 1955-04-06 i Bodsjö, Hunge (Z). [2]


mf Per Olof Jönsson.
Född 1840-11-25 i Revsund, Anviken (Z). [17]
Död 1882-11-22 i Bodsjö, Gullboviken (Z). [2]
Bonde Gullboviken.


mff Jöns Olofsson.
Född 1812-04-13 i Revsund (Z). [18]

Bonde.


mfff Olof Jönsson.
Född 1782-11-14.

Bonde Anviken.


mffm Gertrud Nilsdotter.
Född 1789-03-14. [19]



mfm Märta Persdotter.
Född 1808-06-20 i Revsund (Z). [18]


 
 

mm Katarina Eriksdotter Nord.
Född 1838-04-07 i Revsund, Nor (Z). [20]
Död 1928-10-04 i Bodsjö, Hunge (Z). [2]


mmf Erik Nord.
Född 1813-05-09 i Revsund (Z). [21]

Fältjägare.


mmff Olof Nord.
Född 1781-12-20 i Bräcke (Z). [22]

Fältjägare.


mmfm Carin Jonsdotter.
Född 1778 i Torp (Y). [22]



mmm Ingeborg Andersdotter.



 
 


Levnadsbeskrivning


1967 ogift Hunge 2:9

Per Andersson var en märklig man, en som avvek helt från det mansideal som formats av det hårda livet i de norrländska skogslänen. En man som inte hatade någon, en man utan fiender. Han gick i skola i Hunge och Våle. Hans första lärare var en annan avvikare, nämligen den radikala och idealistiska Ester Lindholm . Denna utmärkta pedagog hade något patetiskt och drömmande över sig. Hennes till synes orealistiska ideer väckte löje, men hon var dock långt före sin tid och kanske betydde det något för Per att ha en lärare med den mänskliga och idealistiska inriktning som hon hade. Gunnar Malmström har förresten skrivit en fin artikel om henne i Bodsjöboken 1976. Det som drev Per framåt var en omättlig kunskapstörst. Då andra pojkar var aggressiva och fick smaka på käppen, sprang efter flickor, slogs och sedermera kappades om största antalet timmerstockar eller res pr dag. Ja då gick Per och drömde, studerade djurens och växternas liv och tänkte på hur vår planet egentligen fungerade. Sedan, då hans jämnåriga gifte sig, bildade familj och fastnade i ett socialt mönster med tusen olika plikter, fortsatte Per sitt liv som hemmason, arbetade i jorden och skogen och lät sina tankar sväva ut i allt vidare cirklar. Per gjorde förresten ett kort mellanspel i en högre skola, men han hade för svårt att anpassa sig i grupp där man måste anamma det man lärde sig och fö lj a en noggrant utstakad läroplan. Han levde inte i en tid då det var inne att diskutera och ifrågasätta i skolan. Man fär nog jämfö ra honom med phytagoreerna som under den lynnige Phytagoras, vid sidan om samhällssystemet, diskuterade avancerad matematik som först lå ngt efter deras egen tid skulle omsättas i praktiken. Einstein var förresten också en besvärlig fritänkare som ironiskt nog fick be tyget C i matematik. Per hade också sina lärljungar , exempe lvis systersonen Rune , jag sjä lv och min tvillingbror Jon as som var hans kusin barn. Han uppmun- trade vårt redan vaknade intresse för vetenskap, fysik och matematik. Vi tjusa des av de fysikaliska lagarna och kände respekt för matematiken och de geometriska begrepp som gav ordning åt vår tredimensionella värld. Per fö rde oss in i den ve rkligt sto rslagna rymdgeometrin , den som har med as tronomi att göra. Det var hans specialint resse, säkerligen därför att det i så hög grad appe lerade till fan tasin och att det tillät ta nken a tt flyga långt, lå ngt bort. Han gav oss pojkar en hisnande inblick i universums mysterier och något sorts begrepp om de astronomiska dimensionerna. Han gav oss nya, nästan ofattbara mått som bågsek under och ljusår till hjä lp, och vår fantasi fö rde oss långt in i galaxe rn as och spiralnebulosornas vä rld. Per kunde få oss, vars minsta bekymmer var tid. att fundera över en sådan sak sam varför dagarn as liingd inte änd ras symmetr iskt kring sommarso lstånde t. Alltnog, samtalen med Per vidgade vå ra vye r. Vi smakade på tanken att lju se t från stj ärnhoparna trots en hastighet av 300.000 km i sekunden
hade hållit på i tusentals år för att nä fram till oss och vi försö kte fatta de avstånd som uttrycktes i toppvinkeln på en ytle rligt spe tsig triangel med jordomloppsbanans diameter som bas. För Per och hans ' Iärljungar var namn som Sirius. Andromeda och Bete lgese inga lunda okända. Per hade avance rade åsikter då det gällde politik och samhälle. Han kanske inte lOg lika aktiv del som andra i tra kten då det gällde ut formningen av det nya, fr ia och ansvarstagande samhället, men han var ide~ mässigt fö re sin tid. Det nya, ännu oprövat och under debatt , attraherade honom. En gång tog han mig med på upptäcktsfärd i skogen. Ser Du något specie llt? frågade han. Nej , allt såg enformigt och i'imnt ut. Det var just de t! Träden stod i raka led, parallellt likaväl som diago nalt , alla lika stora. Pe r hade många år tidigare plante rat skog, egna plantor förstås, acklimatiserade i Bodsjö-miljö. Ett tidigt problem var ju alla tusentals plantor som fö rdes in från andra håll , exempelvis från Tyskland där andra livsvillkor rådde. Per a nsåg att både skogsbolag och e nskilda skogsägare över-avverkade och a nsåg sig kun na bevisa att en fö rstå ndig gallrings-avverkning och sparande av frö-t räd sett över e tt lå ngt ti dsperspektiv sk ulle ge mycket högre avkastning. Han sk ulle kanske inte ha mo tsatt sig kalhuggning av " ratskog" där man s. a.s. måste börja från början för att få stil på skogen , me n han skulle ha våndats av att se de kalhyggen som nu breder ut sig i vår hembygd. Den enkla formeln 2 % kalhuggning varje å r, alltså på varje plats ny jämnstor skog vart 50-e år skulle inte ha impo nerat på honom. Han begrep också tidigt de ekologiska ingreppens betydelse och förstod liksom många andra skogsmän vådan av e nsidighet och störningar i biotopen. Skogarnas folk levde j u i ett med nature n. Så en annan sak innan vi kommer in på Pers stora insa ts som hembygdsskildrare, nämligen hans sociala liv. Han kunde umgås med vcm som he lst. Han såg alla människor likvärdiga. Klass killnade r, i den mån sådana fa nns, hrydde han sig inte om. Ålde r, kö n, social stä llnin g eller härkomst spe lade ingen roll. Det var bara en sak som räkn ades: In tresse för någo rlunda sak ligt disk utera nde och hi storieberätta ndc. Det måste finnas e ngagemang och åsikter. Artigt utväxlande av re pliker och taktiska utta la nden från e n he lgarderad position var inge nting fö r Per. Han var spontan och e ngagerad och hade samtalsämnen som räckte natten lång om bara lyss narna o rkade eller hade tid att hö ra på. I-Ian va r ofta hos oss på " koppra". Han och pappa (se fotografie t) var ju kusine r. Jag minns hans alldeles specie lla sk ratt , hur han lyfte oss småpojk a r upp i luften och hur han med några streck ritade en nicka mcd håret fl yga nde i vinden jagad av ett rasande le jo n. Julk o rten ritade han sjä lv och stoppade in i egen hiindigt tillvikta kuvert igenklistrade med gröt och försedda med i hast ditritade frimärk e n. 66 Pe r va r en särli ng , fri från ondska. full av ideer och - som sagt - pratsam. Mot detta fanns emc lle rtid en bo t. Om man började berätta "stygghistorier" reste han sig och gick. På grund av sina kunskaper och lättheten att få kontakt med fo lk kom Per så småningom i förbindelse med fo lkli vsfo rskare och språ kspecialiste r vid museer och universite t. Han blev vad man kallar en uppteckn are men inte vilken uppteck nare som hels t. Han brevväxlade med professorer i Sverige och Tyskland och besva rade fo rskarnas frågeformulär med hundratals sidor text. Den samling dokument som Per lämnat efter sig är helt unik. En de l av mate riale t har använts som bitar i forskarnas stora Sverige-pussel och en del har vä l bidragit till att sätta litet färg på avhandlingar och utredningar. Då minnet av denna goda människa och säll synt levande personlighet har slocknat kommer ändå detta av hun d rat als uppteckningar och bilde r bestående epos över hembygden att bestå.


Klicka på bilden för att öppna, i originalstorlek, i nytt fönster

fr.v.
Albert Åslund 1903-1969
Per Andersson 1899-1967
Erik Axelsson 1903-1997 Bilägare


Klicka på bilden för att öppna, i originalstorlek, i nytt fönster

Buss-Kalle eller Carl Jonsa som han kallades startade Bodsjölinjen 1923. Folk, gods och ibland med snöplog for bussen fram på Bodsjös smala krokiga vägar. I Bodsjöboken 2008 skriver LO Rindberg om Karl Jonssas busstrafik en livsnerv genom Bodsjöbygden. Hungebor på utflykt med Carl-Jonsbussen. Bak står. 3 John Grönvik 1913- 4 Per Andersson 1899- 5 Gunnar Andersson 1912- 6 Bussägare Carl A.Jonsson 1901- Främst med mössa i hand. Henrik Grönvik 1891-



Källor

  1. GID 7.22.700
  2. Sv DB
  3. FB, Bodsjö AII:a s90
  4. FDB s25
  5. HFB Bodsjö 1805-1816 s36
  6. HFB 1757-1804 s11, s87, s106, s120, s130
  7. HFB 1757-1804 b98, HFB 1757-1804 s3
  8. Sv Bef 1880, FB s133
  9. Komm Mats Lundell
  10. Komm Mats Lundell, DB s187
  11. HFB Bodsjö 1757-04 s11
  12. DB s187
  13. Komm Mats Lundell, FB s26
  14. Komm Mats Lundell, Bräcke AI:1 s56, Bodsjö AI:3 s54
  15. DB s95
  16. Sv bef 1890
  17. HFB 1874-80 b58, FB s28
  18. Sv Bef 1880, HFB Revsund 1829-39 s151
  19. HFB Revsund 1829-39 s151
  20. HFB 1847-1856 b144, FB s15
  21. HFB 1847-1856 b144
  22. Revsund AI:6 s100
Personregister       Ortsregister

Documentation in cooperation with the local historical society Bodsjö Hembygdsforening www.hembygd.se/bodsjo/ kontakt@hunge.be Framställd 2018-11-12 med hjälp av Disgen version 8.2d.